Sverige och mänskliga rättigheter
I Sverige ligger det yttersta ansvaret för att följa de internationella åtagandena om de mänskliga rättigheterna på regeringen.
Grundlagarna och Regeringsformen
De rättigheter och friheter som tillkommer personer i Sverige skyddas främst i tre grundlagar: regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Regeringsformen slår fast att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.
Regeringsformen innehåller dessutom en uppräkning av mänskliga rättigheter och friheter, av vilka vissa anses vara absoluta. De absoluta rättigheterna är t.ex. religionsfrihet, skydd mot tvång från myndigheter att sprida en åsikt i ett politiskt, religiöst, kulturellt eller liknande samband, skydd mot tvång att delta i möten för åsiktsbildning, att tillhöra en politisk sammanslutning, en religiös församling eller annan sådan sammanslutning. Regeringsformen innehåller även ett absolut förbud mot dödsstraff, tortyr och kroppsstraff.
Rättsväsendets oberoende
Rättsväsendets oberoende garanteras i regeringsformen. Domstolarna spelar en central roll i skyddet av enskilda personers rättigheter i Sverige. De rättsmedel som finns i det svenska rättsystemet är utformade för att skydda de mänskliga rättigheterna. Rättsliga processer avgörs generellt av allmänna domstolar och allmänna förvaltningsdomstolar, samt i viss utsträckning av förvaltningsmyndigheter.
Dessutom har ett antal specialdomstolar inrättats vilka tar upp mål av vissa särskilda typer. Sådana specialdomstolar med särskild tillämplighet för mänskliga rättigheter är Arbetsdomstolen, Migrationsdomstolen, migrationsöverdomstolen och domstolar för pressfrihet och övriga medier.
Inskränkning av de mänskliga rättigheterna
Utöver de absoluta rättigheterna fastställer grundlagen också ett antal mänskliga rättigheter och friheter som, under vissa omständigheter, kan begränsas i lag. De omfattar yttrandefrihet, inklusive informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet, rätten till skydd mot berövande av personlig frihet, rätt till utbildning, rätt till egendom och rätt till privatlivets helgd.
Sådana inskränkningar är emellertid i sig föremål för begränsningar. Grundlagens yttrandefrihet inbegriper också en offentlighetsprincip. Denna princip reglerar bland annat allmänhetens tillgång till offentliga handlingar, bestämmelser om källskydd och rätten att vidarebefordra och publicera information. Även allmänhetens tillgång till domstolsförhandlingar samt till möten hos beslutsfattande församlingar finns reglerat.
Grundlagsändringar
I december 2009 lade regeringen fram ett förslag om vissa grundlagsändringar i en proposition till riksdagen. I propositionen föreslår regeringen bland annat att det grundlagsbefästa skyddet för de mänskliga rättigheterna ska omfatta alla personer som befinner sig i Sverige, och inte enbart som idag svenska medborgare; att det grundlagsbefästa skyddet mot diskriminering ska utökas till att även omfatta diskriminering på grundval av sexuell läggning, och att enskilda ska garanteras full ekonomisk kompensation om deras äganderätt kränks eller inskränks till följd av offentliga beslut, t ex i samband med att privatägd mark konfiskeras.
Lissabonfördraget
Efter att Lissabonfördraget trätt i kraft under 2009, är Sverige bundet av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.
Europakonventionen
Sverige är part till Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (ECHR) och de flesta av dess protokoll, samt ett antal av Europarådets övriga konventioner om mänskliga rättigheter. En person, en icke-statlig organisation eller en grupp enskilda personer som anser sig vara utsatt för en kränkning från Sveriges sida av de rättigheter som anges i Europakonventionen eller dess protokoll kan vända sig med ett klagomål till Europadomstolen.
Som part till konventionen åligger det Sverige att rätta sig efter domstolens slutgiltiga dom i mål där Sverige är part. Domar mot Sverige har i ett antal fall föranlett utbetalning av skälig ersättning till klaganden och i vissa fall föranlett ändringar i svensk lagstiftning, bland annat beträffande ökad tillgång till domstolsprövning. Under överinseende av Europarådets ministerkommitté kommer regeringen att fortsätta att vidta alla nödvändiga åtgärder för att verkställa domstolens domar.
Dualistiskt system
Sverige har ett dualistiskt system, enligt vilket konventioner som Sverige har ratificerat inte automatiskt blir en del av svensk lag. Det finns två huvudsakliga metoder för att ge laga kraft till internationella konventioner i svensk lag: införlivande och omvandling. Internationella konventioner omvandlas vanligen till svensk lag genom antagande av motsvarande bestämmelser i en befintlig eller ny svensk lagstiftning. I vissa fall kan en konvention införlivas i en allmän lag, som anger att konventionen ska gälla i Sverige som svensk lag och vara direkt tillämplig. Ett exempel på den senare metoden är Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, som införlivades i svensk lag 1995.
Senast ändrat 2010-05-21
