CAT:s granskning (2002-11-19) i målet H.K.H. mot Sverige

Ärendet gällde utvisning på grund av brott av en iransk medborgare till hemlandet. Klaganden uppgav inför kommittén i huvudsak att han i hemlandet dödat en revolutionsgardist samt att han där varit politiskt aktiv i en illegal organisation och vid flera tillfällen arresterats och utsatts för tortyr. Kommittén noterade att de uppgifter som klaganden lämnat till de svenska myndigheterna och till kommittén uppvisade en rad motsägelser. Med hänsyn bl.a. till att den medicinska utredningen i ärendet inte gav stöd för att klaganden led av PTSD som ett resultat av tortyr samt till att klaganden varken inför svenska myndigheter eller inför kommittén lämnat några detaljer om den uppgivna tortyren ansåg kommittén att dessa motsägelser inte kunde förklaras som en följd av att klaganden torterats. Kommittén fann därför skäl att ifrågasätta klagandens trovärdighet. Mot bakgrund härav fann kommittén att klaganden inte förmått visa att han vid ett återvändande till Iran skulle löpa en förutsägbar, verklig och personlig risk att utsättas för tortyr och att en verkställighet av utvisningsbeslutet följaktligen inte skulle innebära någon kränkning av konventionens artikel 3.