CAT:s granskning (2005-11-14) i målet M.S.H. mot Sverige

Ärendet rörde avvisning av en bangladeshisk medborgare till sitt hemland. Klaganden gjorde inför kommittén gällande att en verkställighet av avvisningsbeslutet skulle strida mot artikel 3 i konventionen, eftersom han har varit politiskt aktiv inom Bangladesh Freedom Party. Efter det att Awami League kom till makten 1996 hade han utsatts för förföljelse av myndigheterna i Bangladesh. Klaganden greps av polis 1996 och kvarhölls i häkte i 11 dagar. Klaganden arresterades åter 1999 och hölls fängslad i sju dagar. 2000 åtalades han enligt Public Safety Act för olaga vapeninnehav, bombattentat och störande av allmän ordning. Klaganden åberopade emellertid inga dokument till stöd för dessa påståenden. Däremot åberopade han medicinsk utredning som utvisar att han led av posttraumatiskt stressyndrom. Kommittén fann att det fanns tillräckliga skäl att pröva klagomålet enligt artikel 3 i sak. Kommittén konstaterade inledningsvis att de påstådda övergreppen mot klaganden ägt rum under åren 1996-1999, då Awami League var vid makten i Bangladesh. Sedan dess har den politiska situationen ändrats. Kommittén ansåg att det inte var sannolikt att enbart ett medlemskap i Bangladesh Freedom Party skulle innebära en risk för tortyr i dagens politiska situation i Bangladesh, särskilt som klagandens ställning inom partiet varit förhållandevis låg och att han endast varit aktiv på lokal nivå. Därtill hade klaganden inte lagt fram någon hållbar bevisning till stöd för att han skulle ha blivit åtalad enligt Public Safety Act för de påstådda brotten. Vidare har den aktuella lagen upphävts. Kommittén fann att klaganden inte kunnat göra sannolikt att han skulle åtalas för de aktuella brotten vid ett återsändande till Bangladesh. Av dessa skäl och också med beaktande av att en ny regering tillkommit i Bangladesh efter den påstådda tortyren fann kommittén att klaganden inte med tillräcklig styrka förmått visa att han personligen skulle löpa en risk att utsättas för tortyr vid ett återsändande till Bangladesh. En verkställighet av avvisningsbeslutet skulle således inte innebära någon kränkning av artikel 3 i konventionen.