Om mina mänskliga rättigheter kränks

Staten ansvarar för att säkerställa full respekt för de mänskliga rättigheterna (MR) i Sverige och för att svensk lagstiftning överensstämmer med Sveriges internationella MR-åtaganden. På ett antal områden strävar regeringen efter att stärka skyddet av de mänskliga rättigheterna utöver den nivå som anges i internationell rätt.

I Sverige finns grundlagsskydd för grundläggande fri- och rättigheter i regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Sverige är också part till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, som införlivades i svensk lag 1995.

Vem som helst som anser sig ha fått sina rättigheter kränkta genom ett beslut som fattats av en myndighet kan begära att myndigheten ska ompröva beslutet. Den enskilde kan även bland annat vända sig till polis, Justitieombudsmannen (JO), Justitiekanslern (JK) eller Diskrimineringsombudsmannen (DO), beroende på vad saken gäller. Det finns också en rad andra statliga och icke-statliga granskningsinstanser som tar emot klagomål från enskilda, bland annat Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Pressombudsmannen, Finansinspektionen och Advokatsamfundet.

Domstolarna spelar en central roll i skyddet av enskilda personers rättigheter i Sverige. De rättsmedel som finns i det svenska rättsystemet är utformade för att skydda de mänskliga rättigheterna. Det finns tre typer av domstolar i Sverige: de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna samt specialdomstolarna. De allmänna domstolarna består av tingsrätterna, hovrätterna och Högsta domstolen, de allmänna förvaltningsdomstolarna utgörs av förvaltningsrätterna, kammarrätterna och Högsta förvaltningsdomstolen, och specialdomstolarna avgör tvister inom olika specialområden, till exempel Arbetsdomstolen och Marknadsdomstolen.

Förvaltningsrätt är första domstolsinstans om ditt ärende är ett förvaltningsmål. Förvaltningsrätterna prövar också vissa ansökningsmål, t.ex. vård av unga eller missbrukare.

Tingsrätt är första domstolsinstans i ett brottmål. Tingsrätterna avgör också tvistemål mellan enskilda eller mellan enskilda och staten, exempelvis mål om skadestånd.

Enskilda personer som försökt få rättelse inom Sverige genom att utnyttja de möjligheter som finns att överklaga myndigheters och domstolars beslut, kan gå vidare med ett klagomål till Europadomstolen i Strasbourg. Klagomålet måste avse en kränkning som drabbat klaganden personligen och det måste röra en rättighet som anges i Europakonventionen eller i något av tilläggsprotokollen. Klagomålet kan inte rikta sig mot en enskild person eller organisation utan måste rikta sig mot en stat och det måste avse en fråga som staten kan hållas ansvarig för.

En klagande kan vända sig till Justitiekanslern (JK) med en begäran om skadestånd för påstådda kränkningar av staten av Europakonventionen.

På Europadomstolens hemsida hittar du information (på svenska) om hur du klagar till Europadomstolen. På denna webbplats finner du mer information om hur du inger ett klagomål till Europadomstolen under Europakonventionen och Europadomstolen.

Du kan även läsa om hur du får dina rättigheter tillgodosedda om du har blivit diskriminerad genom att ladda hem boken Vägar till rättigheter.

Nyheter