Barnets rättigheter

Varje barn, oavsett bakgrund, har rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) antogs 1989. Enligt konventionen ska bland annat barnets bästa komma i främsta rummet i alla åtgärder som rör barn.

Konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen)
Konventionen definierar barn som varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet. Konventionen innehåller såväl medborgerliga och politiska som ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Barnkonventionen innehåller fyra grundläggande principer som ska vara styrande för tolkningen av konventionens övriga artiklar: 

• Förbud mot diskriminering (artikel 2)
• Barnets bästa i främsta rummet (artikel 3)
• Rätten till liv och utveckling (artikel 6)
• Rätten att få komma till tals (artikel 12)

De grundläggande principerna innebär att varje barn, utan undantag, har rätt att få del av sina rättigheter; att barnets bästa skall beaktas vid alla beslut som berör barn; att inte bara barnets överlevnad utan också hans eller hennes utveckling skall säkerställas till det yttersta av samhällets förmåga; samt att barnets åsikter skall få komma fram och visas respekt. De grundläggande principerna relaterar till varandra och formar tillsammans en attityd till barn som man skulle kunna kalla konventionens barnsyn.

Vad innehåller barnkonventionen?
Barnkonventionen innehåller både civila och politiska rättigheter och ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Vissa av rättigheterna, till exempel yttrandefriheten, religionsfriheten, föreningsfriheten och rätten till utbildning, tillfredsställande levnadsstandard och bästa uppnåeliga hälsa regleras både i barnkonventionen och i andra centrala konventioner om mänskliga rättigheter. Men barnkonventionen innehåller även en rad rättigheter som är specifika för barn. Det är till exempel barnets rätt till personlig kontakt med sina föräldrar, rätt till omvårdnad för ett barn som berövats sin familjemiljö och barnets rätt till kostnadsfri utbildning.

Fakultativa protokoll
Barnkonventionen har även tre fakultativa tilläggsprotokoll. Det första rör frågan om barns indragning i väpnade konflikter och ålägger staterna att vidta åtgärder för att barn, d.v.s. personer under 18 år, inte skall delta direkt i sådana konflikter. Minimiåldern för obligatorisk rekrytering höjs därmed från 15 till 18 år jämfört med barnkonventionen. Det andra protokollet behandlar frågan om sexuell exploatering av barn, handel med barn och barnprostitution samt barnpornografi.Sverige har ratificerat bägge fakultativa tilläggsprotokoll.

Det tredje protokollet om en klagorättsprocedur beslutades av FNs generalförsamling den 2 november 2011 och öpnnades för signering den 28 februari 2012. Sverige har bidragit konstruktivt till arbetet med att ta fram det tredje fakultativa protokollet om en klagomålsprocedur och bereder för närvarande frågan. 

Barnets rättigheter i andra internationella överenskommelser
De flesta mänskliga rättigheter gäller både barn och vuxna. Men det finns även andra konventioner än barnkonventionen som innehåller bestämmelser som särskilt rör barn. En av dem är  ILO-konventionen (nr 182) om förbud mot och omedelbara åtgärder för att avskaffa de värsta formerna av barnarbete. Likaså innehåller Europakonventionen bestämmelser som är särskilt viktiga för  barn, bland andra artikel 8 som reglerar rätten till respekt för privat- och familjelivet. Barnets rättigheter uttrycks också i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Lissabonfördraget som trädde ikraft den 1 december 2009 behandlar även barnets rättigheter. I artikel 3 i EU-fördraget anges att ett av unionens mål är att främja skyddet av barnets rättigheter. Genom Lissabonfördraget har Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna blivit rättsligt bindande. I stadgan finns en särskild artikel om barnets rättigheter.

Granskning av efterlevnaden av rättigheterna
Barnkonventionen innehåller också regler om hur konventionen ska tillämpas och hur denna tillämpning ska följas upp och kontrolleras. I enlighet med artikel 43 i barnkonventionen har en internationell barnrättskommitté upprättats i FN. Kommitténs uppgift är att följa upp och kontrollera staternas tillämpning av konventionens regler. 

Barnrättskommittén är ett oberoende expertorgan. Staterna ska vart femte år lämna en rapport om de framsteg som har gjorts för att förverkliga de rättigheter som anges i konventionen. Rapporteringen följs av  en utfrågningmed företrädare för regeringen. Som underlag för  utfrågningen samlar kommittén även in underlag från andra aktörer såsomBarnombudsmannen, enskilda organisationer och FN:s egna organ. Enskildapersoner kan också skicka in information till kommittén. Efter utfrågningensammanställer kommittén sina rekommendationer om hur staten kan förbättra sitt arbete för att leva upp till konventionen. 

Barnkonventionen internationellt
Barnkonventionen har ratificerats av alla världens stater utom Somalia och USA, och är därmed i princip ett universellt dokument (något som gäller i alla länder). Men mycket återstår innan konventionen kan sägas gälla i praktiken världen över. Barns rättigheter kränks varje dag. Sverige fortsätter därför att arbeta för att barnets rättigheter och livsvillkor stärks. Det sker genom såväl bilateralt som multilateralt utvecklingssamarbete. Sverige uppmärksammar särskilt de på vissa håll omfattande kränkningarna av flickors rättigheter och är pådrivande för att förbättra livssituationen för barn med funktionshinder och situationen för barn i väpnade konflikter.

Råd till beslutsfattare från barn och unga:

- Skriv och tala så att barn och unga förstår.
- Sprid positiva förebilder av hur barn och unga har kunnat vara med och påverka. 
- Avfärda inte omedelbart det barn och unga säger. 
- Visa att ni lyssnar genom att återkoppla besluten till barn och unga. 
- När det inte blir som barn och unga föreslår måste beslutsfattare motivera varför det inte blev så. 
- Visa uppskattning och respekt för att barn och unga tar sig tid att delge sina synpunkter. Bjud på fika! (Ur ”Röster som räknas”, Barnombudsmannens årsrapport 2006). 

FN:s barnrättskommitté

Barnrättskommittén är ett oberoende expertorgan. Staterna ska vart femte år lämna en rapport om de framsteg som har gjorts för att förverkliga de rättigheter som anges i konventionen. Rapporteringen följs av ett förhör med företrädare för regeringen.

Som underlag för förhöret samlar kommittén även in underlag från andra håll – Barnombudsmannen, enskilda organisationer, FN:s egna organ och enskilda personer kan också skicka in information till kommittén. Efter förhöret sammanställer kommittén sina sammanfattande kommentarer, där rekommendationer ges om hur staten bör agera för att på ett bättre sätt genomföra barnkonventionen. Enskilda kan inte klaga hos barnrättskommittén.

Visste du att....

Barnombudsmannen skiljer sig från Diskrimineringsombudsmannen eftersom Barnombudsmannen inte enbart har till uppgift att motverka diskriminering. Barnombudsmannen har i stället till uppgift att företräda barns och ungdomars rättigheter och intressen mot bakgrund av Sveriges åtaganden enligt barnkonventionen.

Nyheter