Förbud mot tortyr

Ingen får utsättas för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Förbudet mot tortyr kan i dag sägas vara en folkrättslig regel som staterna inte kan avtala bort. Sverige arbetar aktivt mot alla former av tortyr och kroppsstraff.

FN:s tortyrkonvention från 1984 syftar till att förhindra tortyr och skapa ett system av garantier för att den som utför eller utfört tortyr bestraffas.

En definition av vad tortyr innefattar finns i artikel 1 i FN:s tortyrkonvention. Enligt denna är tortyr varje handling som genom allvarlig smärta eller svårt fysiskt eller psykiskt lidande tillfogas en annan person. Handlingen ska utföras av eller på uppdrag av en person som företräder staten och i ett visst syfte (till exempel för att framtvinga en bekännelse). 

Omänsklig behandling
Begreppet omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning har inte definierats och skillnaden mellan tortyr å ena sidan och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning å andra sidan är oklar. Förnedrande behandling är sådan som får den som utsätts för denna att känna fruktan, ångest och underlägsenhet. Den omänskliga eller förnedrande behandlingen eller bestraffningen bör vara av viss svårighetsgrad. Bedömningen beror på omständigheterna i varje enskilt fall, såsom den utsattes ålder, kön, hälsotillstånd, de metoder som använts samt tidslängden för bestraffningen.

Sexuella övergrepp
Våldtäkt och andra former av sexuella övergrepp är en vanligt förekommande form av tortyr, särskilt riktad mot kvinnor. Inga former av tortyr eller annan grym eller förnedrande behandling kan någonsin accepteras i vilket syfte det än må vara.

Utvisning vid risk för tortyr
Förbudet mot tortyr är också av betydelse för en enskild person som har välgrundade skäl att tro att han eller hon skulle bli utsatt för tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling om han eller hon blev utlämnad eller utvisad till en viss stat. FN:s tortyrkonvention (art. 3) innehåller ett särskilt förbud mot utvisning i sådana fall.

Sverige har en lång tradition av att aktivt motverka alla former av tortyr och annan omänsklig eller förnedrande behandling. Arbetet mot tortyr bedrivs inom ramen för FN, Europarådet och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) men också i bilaterala kontakter med länder där tortyr förekommer. 

EU-samarbetet
Mycket av arbetet samordnas numera inom EU i enlighet med EU:s riktlinjer mot tortyr. Riktlinjerna arbetades fram och antogs under det svenska ordförandeskapet i EU våren 2001.

Granskning och efterlevanden av rättigheterna
I enlighet med artikel 17 i FN:s tortyrkonvention har en kommitté (FN:s tortyrkommitté, CAT) upprättats. Kommitténs uppgift är att granska staternas tillämpning av konventionens regler. 

Konventionsstaterna ska regelbundet rapportera till kommittén om de åtgärder som gjorts och görs för att genomföra konventionen. Efter en genomgång av rapporten träffar kommittén företrädare från den aktuella regeringen för att ställa frågor och be om klargöranden. När kommittén avslutat sin granskning lämnar den kommentarer till och rekommendationer om den enskilda statens tillämpning av konventionen, så kallade concluding observations and recommendations.

Klagomål från enskilda
Enligt FN:s tortyrkonvention kan kommittén också ta emot mellanstatliga och individuella klagomål. För att sådana klagomål ska kunna behandlas av kommittén krävs enligt artikel 21 och 22 särskilda förklaringar från de stater som är parter i ett mål.

Inspektioner av Europarådets tortyrkommitté och FN:s underkommitté för förebyggande av tortyr
Läs mer om Europarådets tortyrkommitté och och FN:s underkommitté för förebyggande av tortyr i faktarutorna till höger. Ett samarbete mellan Europarådet och FN:s underkommitté mot tortyr ska upprättas.
Läs mer om samarbetet

FN:s tortyrkommitté, CAT

FN:s tortyrkommitté ska granska staternas tillämpning av tortyrkonventionens regler. Konventionsstaterna ska rapportera var fjärde år till kommittén om de åtgärder som gjorts och görs för att genomföra konventionen. 

Kommittén får ställa frågor till företrädare från den aktuella regeringen och be om klargöranden. Kommittén lämnar sedan kommentarer och rekommendationer. Enligt FN:s tortyrkonvention kan kommittén också ta emot mellanstatliga och individuella klagomål om vissa omständigheter uppfylls.

FN:s underkommitté för förebyggande av tortyr

Sverige har ratificerat tilläggsprotokollet till FN:s tortyrkonvention. Till tilläggsprotokollet har en särskild underkommitté inrättats. FN:s underkommitté mot tortyr (SPT) har rätt att göra besök i häkten, fängelser och andra platser där personer hålls i förvar i de länder där tilläggsprotokollet har trätt i kraft. Underkommittén besökte Sverige för första gången den 10 - 14 mars 2008.

Europarådets tortyrkommitté

Europarådet antog 1987 en konvention om förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Europarådets tortyrkommitté (CPT) övervakar konventionen och inspekterar fängelser, häkten och andra platser där människor hålls i förvar eller på annat sätt har berövats sin frihet.

CPT besökte Sverige senast i juni 2009.