Rätten att inte bli diskriminerad

Alla människor är lika i värde och rättigheter. Skyddet mot diskriminering är en av hörnstenarna i arbetet för de mänskliga rättigheterna. Enligt den svenska diskrimineringslagen får ingen människa diskrimineras eller hindras från att utnyttja sina rättigheter på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

Foto: UN Photo/Mark Garten

Foto: UN Photo/Mark Garten

Regeringens arbete
Målet för regeringens insatser mot diskriminering är ett samhälle fritt från diskriminering. Området omfattar åtgärder för att förebygga diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Andra frågor som är kopplade till detta område är åtgärder mot rasism, homofobi och andra liknande former av intolerans. Åtgärder som syftar till att förebygga och motverka diskriminering är grundläggande i en demokrati. Regeringen arbetar aktivt för principen om alla människors lika värde såväl i Sverige som i olika internationella sammanhang. Åtgärder genomförs bland annat inom ramen för jämställdhetspolitiken, integrationspolitiken och handikappolitiken.

Diskrimineringsombudsmannen
Diskrimineringsombudsmannens (DO) främsta uppgift är att övervaka att diskrimineringslagen följs. Läs mer om DO: Diskrimineringsombudsmannen.

Barnombudsmannen
Barnombudsmannen har till uppgift att bevaka frågor som angår barn och ungdomars rättigheter och intressen. Läs mer om BO: Barnombudsmannen.

Arbetet inom EU
Arbetet mot diskriminering är centralt inom EU. Den svenska diskrimineringslagstiftningen grundar sig i flera EU direktiv på området däribland:

  • Direktivet mot etnisk diskriminering (direktiv 2000/43/EG)
  • Arbetslivsdirektivet (direktiv 2000/78/EG)
  • Direktivet om likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster (direktiv 2004/113/EG)

Läs mer om EU:s arbete mot diskriminering på EU kommissionens webbplats

Internationella konventioner
Det finns flera FN konventioner på området som Sverige anslutit sig till, däribland:

  • Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor,
  • Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering,
  • Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,

Läs mer om de konventioner Sverige har anslutit sig till

Utöver dessa konventioner finns det bestämmelser om icke-diskriminering i stort sett i samtliga av FN:s centrala konventioner om mänskliga rättigheter.

Europakonventionen
Europakonventionen innehåller i artikel 14 ett diskrimineringsförbud. Ett tilläggsprotokoll 12 till konventionen, som innehåller ett generellt diskrimineringsförbud, har nyligen antagits. Även i EU-rätten, till exempel artikel 13 i Lissabonfördraget och artikel 21 i Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (EU-stadgan), finns bestämmelser varigenom diskriminering förbjuds.

Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna
EU-stadgan blev bindande för EU:s medlemsstater efter att Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009. EU-stadgan återger i princip rättigheterna i Europakonventionen och grundar sig även på bland annat Europarådets sociala stadga, konstitutionella traditioner i EU:s medlemsstater och rättspraxis från EU-domstolen. Under kapitel III, om jämlikhet, stadgas principen om icke-diskriminering (artikel 21). EU-stadgan riktar sig till EU:s institutioner och organ samt till medlemsstaterna när de tillämpar EU-rätten.

DO