Urfolkens rättigheter

Ett urfolk härstammar från folkgrupper som bodde i landet eller i ett geografiskt område, som landet tillhör, vid tiden för erövring eller kolonisation eller fastställande av nuvarande statsgränser och vilka har behållit en del eller alla sina egna sociala, ekonomiska, kulturella och politiska institutioner.

Foto: UN Photo/Milton Grant

Foto: UN Photo/Milton Grant

Genom sin speciella relation till land och vatten är ett urfolk i behov av andra rättigheter än minoriteterna i övrigt för att utveckla sin identitet och kultur. Folkrättsligt går regelverket för urfolk längre än för övriga minoritetsgrupper i ett land.

FN:s deklaration om urfolkens rättigheter
Efter mer än tjugo år av förhandlingar antog FN:s generalförsamling år 2007 en deklaration om urfolkens rättigheter. Representanter för världens urfolk, bland annat samerna i Norden, har deltagit aktivt i arbetet. 143 länder valde att rösta för deklarationen, 11 avstod och 4 röstade emot (Australien, Kanada, Nya Zeeland och USA). De som röstade emot har dock ändrat inställning och ställer sig numera bakom deklarationen.

I samband med att deklarationen antogs gjorde Sverige en röstförklaring i vilken man dels klargjorde att de kollektiva rättigheter som finns med i deklarationen inte utgör mänskliga rättigheter, eftersom dessa bara kan vara individuella, dels uttolkade begreppet självbestämmanderätt, speciellt i relation till landrättigheter och skyldigheten att konsultera.
Läs mer om deklarationen på FN:s webbplats

Samerna är att betrakta som ett urfolk i Sverige, och enligt Regeringsformen ska det samiska folkets möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv främjas. Målet för den svenska samepolitiken är en levande samisk kultur byggd på en ekologiskt hållbar rennäring och andra samiska näringar samt ett ökat samiskt självbestämmande.
Läs mer om regeringens samepolitik på regeringen.se

FN-forum för frågor som rör urfolken
FN har sedan år 2000 ett permanent forum för urfolksfrågor, som är ett rådgivande organ till ECOSOC, med ett mandat att diskutera urfolksfrågor relaterade till ekonomisk och social utveckling, kultur, miljö, utbildning, hälsa och mänskliga rättigheter. Det har 16 medlemmar. Åtta medlemmar har utsetts av urfolksgrupper och åtta medlemmar har utsetts av stater. 
Webbplats: FN:s permanent forum för urfolk, UNPFII

Inom ramen för FN:s råd för mänskliga rättigheter finns även en "mekanism" eller expertgrupp för urfolksfrågor med fem medlemmar som möts under en vecka per år och sedan rapporterar till rådet liksom en särskild rapportör för frågor om urfolkens rättigheter. 
Läs mer om FN:s råd för mänskliga rättigheter

Foto: Catarina Axelsson

Foto: Catarina Axelsson

FN:s årtionde för urfolk
I december 2004 beslöt FN:s generalförsamling att FN:s andra urfolksårtionde skulle inledas den 1 januari 2005. Årtiondet har bland annat som mål att verka för icke-diskriminering och för urfolkens deltagande i samhällslivet, i synnerhet i beslut som rör urfolk.

Åren 1994 - 2004 var FN:s första urfolksårtionde. Två av målsättningarna inom ramen för årtiondet var att en internationell deklaration om urfolk skulle antas och att ett permanent forum för urfolksfrågor skulle inrättas inom FN-systemet. Den senare målsättningen uppfylldes genom att FN den 28 juli 2000 beslutade att etablera det permanent forumet för urfolksfrågor.

Målsättningen om en internationell deklaration uppnåddes i september 2007, då FN:s generalförsamling med stöd av 143 röstande länder antog deklarationen.

Nordisk samekonvention
Sverige, Norge och Finland inledde våren 2011 förhandlingar om en nordisk samekonvention. Syftet med konventionen är att bekräfta och stärka sådana rättigheter för det samiska folket att det kan bevara och utveckla sitt språk, sin kultur, sina näringar och sitt samhällsliv med minsta möjliga hinder av landgränserna. Representanter för de tre sametingen ingår i förhandlingsdelegationerna. Utgångspunkten för förhandlingarna är det utkast till nordisk samekonvention som lades fram 2005 av en nordisk expertgrupp. Målsättningen är att förhandlingarna ska slutföras inom fem år.
Läs utkastet till Samekonventionen

Urfolk och nationella minoriteter

Urfolks krav på att få sina rättigheter erkända och respekterade sammanfaller i stora delar med nationella minoritetgruppers. Ett urfolk är i många sammanhang också att betrakta som en minoritet med de rättigheter som följer med det.

Nyheter