Frågor om olika rättigheter

  • Vad innebär skyddet mot diskriminering?

    Information om skyddet mot diskriminering hittar du här

  • Vad innebär de medborgerliga och politiska rättigheterna?

    Den grupp av mänskliga rättigheter som kallas medborgerliga och politiska rättigheter innefattar ett skydd mot ingrepp av olika slag från statsmakternas sida samt skydd mot maktmissbruk eller godtycke vid myndighetsutövning.

    De här rättigheterna har sitt ursprung i de olika rättighetsförklaringar som antogs i England under 1600-talet, i Nordamerika under 1700-talet i samband med frigörelsen från England och i Frankrike under franska revolutionen. Rättigheterna återfinns i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948 och har vidareutvecklats i juridiskt bindande konventioner.

    De medborgerliga och politiska rättigheterna innefattar bland annat:
    – Rätt till livet
    – Förbud mot tortyr
    – Förbud mot slaveri och tvångsarbete
    – Rätt till frihet och säkerhet
    – Rätt till en rättvis rättegång och effektivt rättsmedel
    – Skydd för privat- och familjeliv; rätt till likställdhet mellan makar
    – Tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet
    – Yttrandefrihet
    – Förenings- och mötesfrihet
    – Skydd för egendom
    – Rätt till undervisning
    – Rätt till fria val
    – Förbud mot diskriminering

  • Vilka rättigheter har barn och unga?

    Information om barnets rättigheter hittar du här

  • Vad innebär de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna?

    De ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna täcker in ett brett spektrum av en människas liv och vardag. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948 var ett av de första dokumenten som behandlade dessa rättigheter. De återfinns också i FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter från 1966.

    De rättigheter som definieras i FN-konventionen är bland annat rätten till social trygghet, till utbildning, till bästa uppnåeliga hälsa, till en tillfredsställande levnadsstandard, att vara tryggad från hunger, skyddet för familjen, rätten till arbete och till vila och fritid.

    Staterna har ett ansvar att till fullo utnyttja alla tillgängliga resurser för att alla konventionens rättigheter ska förverkligas. Det gäller oavsett om resurserna är inhemska eller kommer från utvecklingssamarbeten.

    De ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna ses på sina håll mer som ambitioner än som verkliga rättigheter. Det finns emellertid ingen anledning att behandla dessa rättigheter som mindre viktiga än de medborgerliga och politiska rättigheterna. FN har poängterat vikten av att de olika rättigheterna ses som samverkande och delar av samma helhet. Ett mänskligt liv i värdighet förutsätter att alla rättigheter respekteras.

  • Vilka rättigheter har minoriteter och ursprungsbefolkningar?

    Information om rättigheter för minoriteter och urfolk

  • Är diskriminering på grund av etnisk eller religiös tillhörighet ett brott mot de mänskliga rättigheterna?

    De mänskliga rättigheterna gäller alla människor, utan åtskillnad. Ingen får diskrimineras eller hindras från att utnyttja sina rättigheter. Staterna har ett ansvar för att utan diskriminering ge personer som tillhör en etnisk eller religiös minoritet samma rättigheter som landets övriga befolkning. Staten ska ansvara för att rättigheterna omsätts i praktiken genom ett fungerande rättsväsende, lagstiftning, undervisning, socialt stöd, med mera.

    Läs mer om rätten att inte bli diskriminerad

  • Är diskriminering av personer med funktionshinder ett brott mot de mänskliga rättigheterna?

    Ja, de mänskliga rättigheterna gäller alla människor utan åtskillnad. Ingen får diskrimineras eller hindras från att åtnjuta sina rättigheter. FN:s allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna inleds med ”Alla människor är födda fria och lika värde och rättigheter. Varken listan på diskrimineringsgrunder i den allmänna förklaringen, i FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter respektive konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter eller Europakonventionen om mänskliga rättigheter är uttömmande. Även andra grunder som till exempel funktionshinder kan därför omfattas av artiklarna . Bland annat har FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter beskrivit hur handikapperspektivet bör beaktas i genomförandet av konventionen. Det enda internationellt juridiskt bindande instrument som uttryckligen nämner funktionshinder som diskrimineringsgrund är FN:s konvention om barnets rättigheter.

    I december 1993 antog FN:s generalförsamling standardregler för att tillförsäkra människor med funktionshinder delaktighet och jämlikhet. Grunden för standardreglerna är bland annat de ovan nämnda internationella reglerna om mänskliga rättigheter. Standardreglerna är avsedda att vara normbildande och innebär ett moraliskt och politiskt åtagande från staternas sida att anpassa samhället till människor med funktionshinder.

    I Sverige är den nationella handlingsplanen för handikappolitiken "Från patient till medborgare" en del i utvecklingen för att uppfylla detta åtagande.

    I regeringsformen slås fast att det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av bland annat funktionshinder. Dessutom finns lagen om likabehandling av studenter i högskolan, lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder och lagen om förbud mot diskriminering. Handikappombudsmannen kan föra den enskildes talan i tvister om tillämpningen av lagarna.

    FN:s standardregler
    Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan för handikappolitiken 

    Läs mer om rätten att inte bli diskriminerad

Nyheter