Läs mer/övrigt

  • Vad kan jag göra om jag vill arbeta för de mänskliga rättigheterna?

    Det finns många olika sätt att engagera sig för att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna. Ett sätt är att gå med i en enskild organisation såsom Amnesty, ECPAT, svenska FN-förbundet, Rädda Barnen med flera. Ett annat sätt är att direkt engagera sig som exempelvis kontaktperson för en person med funktionshinder, arbeta hos någon kvinnojour, BRIS eller liknande.

    Det är även viktigt att se till sin egen vardag, i skolan, i hemmet eller på arbetet - hur kan man som individ bidra till att mänskliga rättigheter inte kränks? En vanlig kränkning i vardagen är till exempel diskriminering av minoriteter, människor med utländsk härkomst, funktionsnedsatta, homosexuella med flera. Det kanske skulle vara bra med en utbildning eller temadag på din skola eller arbetsplats om mänskliga rättigheter?

  • Vart vänder jag mig om mina mänskliga rättigheter kränks?

    Svenska staten har ett ansvar för att dess internationella åtaganden på området mänskliga rättigheterna omsätts i nationell lagstiftning. De mänskliga rättigheterna finns därför inskrivna i våra svenska lagar. Om en kränkning sker av de mänskliga rättigheterna är det i första hand den aktuella statens ansvar att se till att den enskilde får upprättelse.

    I Sverige kan en enskild som anser att staten har kränkt hans eller hennes rättigheter vända sig antingen till polis, åklagare eller domstol eller till den ombudsman som är aktuell beroende på vad saken gäller. Enskilda personer som försökt få rättelse till stånd inom Sverige genom att utnyttja alla de möjligheter som finns att överklaga myndigheters och domstolars beslut kan gå vidare med ett klagomål till Europadomstolen i Strasbourg. Klagomålet måste avse en kränkning som drabbat klaganden personligen och det måste röra en rättighet som anges i Europakonventionen eller i något av tilläggsprotokollen. Klagomålet kan inte rikta sig mot en enskild person eller organisation utan måste rikta sig mot en stat och det måste avse en fråga som staten kan hållas ansvarig för.

    Läs mer på sidan Om mina mänskliga rättigheter kränks

  • Var hittar jag mer information om de mänskliga rättigheterna?

    Det finns många aktörer som tillhandahåller information om de mänskliga rättigheterna.

    På den här webbplatsen hittar du bland annat följande information:
    - fakta om de olika rättigheterna
    - Sveriges rapportering till olika internationella organ om mänskliga rättigheter i Sverige
    - rapporter om situationen för de mänskliga rättigheterna i världens länder

    I webbplatsens dokumenarkiv finns dessutom de internationella konventionerna på svenska. Där hittar du också dokument som rör den internationella granskningen av Sveriges arbete med de mänskliga rättigheterna.

  • Var hittar jag de mänskliga rättigheterna i svensk lag?

    I Sveriges grundlag, regeringsformen (RF) slås fast att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet samt att det allmänna ska motverka diskriminering av människor.

    I Sverige skyddas de mänskliga rättigheterna främst genom tre grundlagar; regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Tryckfriheten har varit grundlagsskyddad allt sedan 1700-talet och denna rättighet har äldst anor i Sverige. 

    Skydd mot diskriminering och stöd för social trygghet
    I första kapitlet regeringsformen slås fast att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet samt att det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person. Vidare anges att det allmänna särskilt ska trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för en god levnadsmiljö.

    I regeringsformens andra kapitel finns bestämmelser om grundläggande fri- och rättigheter. Där framgår att lag eller annan föreskrift inte får innebära att någon medborgare missgynnas därför att han eller hon med hänsyn till ras, hudfärg eller etniskt ursprung tillhör en minoritet. Lag eller annan föreskrift får inte heller innebära att någon missgynnas på grund av sitt kön, om inte föreskriften utgör ett led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor eller avser värnplikt eller motsvarande tjänsteplikt.

    Speciallagar och föreskrifter
    Vid sidan om grundlagarna finns även många speciallagar och föreskrifter som är av praktisk betydelse för den enskildes fri- och rättigheter. Detta gäller för en rad olika regler som berör till exempel hälso- och sjukvård, socialtjänst, kriminalvård, skydd mot olika former av diskriminering, skola och rättegångar. 

    Europakonventionen
    Sedan 1995 är också den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) inkorporerad i svensk lag och gäller därmed i sin helhet som svensk lag. 

    Annars är det vanligast att internationella konventioner transformeras till svensk lag, det vill säga att svensk lag omarbetas så att den uppfylla villkoren i konventionstexten.
    Läs mer om Europakonventionen och Europadomstolen i Strasbourg

    Läs mer om mänskliga rättigheter i Sverige

Nyheter