Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Svensk utrikespolitik ska främja respekten för de mänskliga rättigheterna. Omsorgen om och försvaret av de mänskliga rättigheterna är en central del av den svenska utrikespolitiken. Den präglar Sveriges agerande i globala och regionala fora och genomsyrar de bilaterala kontakterna med andra länder.

Foto: UN Photo/Bernadino Soares

Foto: UN Photo/Bernadino Soares

År 1948 antogs FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, vilken utgör grunden för dagens omfattande globala och regionala nätverk för att skydda människors rättigheter.

Svenskt engagemang
Målet för arbetet med de mänskliga rättigheterna i svensk utrikespolitik är att bidra till att de rättigheter som fastslagits inom ramen för FN och andra internationella forum ska komma alla
människor till del. Sverige visar ett stort engagemang för de mänskliga rättigheterna och vår utrikespolitik och vårt utvecklingssamarbete speglar våra förhoppningar om en värld där människor kan leva fria, utan fruktan och nöd. De mänskliga rättigheterna ger individen ett grundläggande skydd och syftar till att garantera friheter och skapa förutsättningar för ett värdigt liv åt alla. 

Sverige anser att det är legitimt att reagera och påtala kränkningar av dessa rättigheter då förtryckta människor – just därför att de är förtryckta - sällan har möjlighet att själva hävda sina intressen.

Folkrättens betydelse
De mänskliga rättigheterna är en central del av folkrätten och Sverige fäster stor vikt vid att alla stater, stora som små, respekterar folkrätten. Förtryck och kränkningar av individens rättigheter leder ofta, vilket inte minst visats av det senaste årtiondets händelser, till instabilitet och väpnad konflikt såväl inom som mellan länder. Detta påverkar i sin tur internationell fred och säkerhet. Vår strävan att främja respekten för de mänskliga rättigheterna har med andra ord också en säkerhetspolitisk grund.

En gemensam utrikes- och säkerhetspolitik i EU (GUSP)
EU ska utforma och föra en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik och de mänskliga rättigheterna ska genomsyra EU:s handlande i dessa frågor. Ett samarbete ger ökad tyngd åt EU:s agerande och Sverige har konsekvent betonat vikten av ett gemensamt arbete för de mänskliga rättigheterna inom unionen.

Ett av de verktyg som EU har till sitt förfogande genom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, är de riktlinjer om mänskliga rättigheter som unionen har utvecklat. Dessa riktlinjer belyser samtidigt de frågor som EU ger hög prioritet.

Nyheter