Europakonventionen och Europadomstolen

Europakonventionen är ett av de mest effektiva instrumenten till skydd för mänskliga rättigheter i världen. Kontrollen av hur konventionen efterlevs är unik tack vare Europadomstolen.

Europakonventionen

Efter ett års arbete antogs år 1950 den Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Konventionen innehöll enbart de medborgerliga och politiska rättigheterna men har genom flera tilläggsprotokoll utökats genom åren.

Några av rättigheterna i konventionen och tilläggsprotokollen är rätten till liv och förbud mot tortyr, rätten till frihet och personlig säkerhet, rätten till rättvis rättegång, rätten till respekt för privat- och familjelivet, tanke- samvets- och religionsfrihet, yttrandefrihet, föreningsfrihet och rätten att delta i sammankomster, samt förbud mot diskriminering.

För att säkerställa ett effektivt skydd för medborgarna i Europarådets medlemsstater finns ett unikt övervakningssystem på plats som innebär att staternas skyldighet att leva upp till sina åtaganden enligt Europakonventionen kan prövas av en oberoende domstol, den Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen), se domstolens webbplats här.

Europadomstolens avgöranden är rättsligt bindande för den berörda staten. Alla Europarådets medlemsstater är numera anslutna till Europakonventionen. Alla har dock inte anslutit sig till alla de tilläggsprotokoll som senare har utarbetats och som ger ytterligare rättigheter.

Svensk lag

Sedan 1995 är Europakonventionen svensk lag (lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna).

Vilka slag av klagomål kan domstolen pröva?

Europadomstolen kan ta emot klagomål från enskilda personer, enskilda organisationer eller grupper av enskilda som anser att deras fri- och rättigheter enligt Europakonventionen eller något av tilläggsprotokollen blivit kränkta. En första förutsättning är att den berörda staten är ansluten till Europakonventionen och till relevant tilläggsprotokoll. Sverige är anslutet till Europakonventionen och till de flesta av tilläggsprotokollen.

Ett klagomål måste avse en kränkning som har drabbat klaganden personligen och det måste röra en rättighet som anges i Europakonventionen eller i något av tilläggsprotokollen. Ett klagomål kan inte rikta sig mot en enskild person eller organisation utan måste rikta sig mot en stat och det måste handla om en fråga för vilken staten kan hållas ansvarig. Man behöver inte vara medborgare i den stat som klagomålet riktas mot.

Den klagande måste också ha uttömt alla inhemska rättsmedel. Det betyder att den som vill klaga till Europadomstolen först måste försöka vinna rättelse med utnyttjande av tillgängliga, effektiva rättsmedel inom landet ifråga, framförallt genom att använda de möjligheter som finns att överklaga nationella myndigheters och domstolars beslut. Detta innebär i de flesta fall att en klagande måste ha fört sin sak ända till den högsta instansen i landet (till exempel Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen eller till regeringen, beroende på frågans karaktär). Sedan några år gäller även att en klagande kan vända sig till Justitiekanslern (JK) med en begäran om skadestånd vid påstådda kränkningar av Europakonventionen av staten. 

Ett klagomål måste ha inkommit till Europadomstolens kansli inom sex månader från det att det slutliga avgörandet i den berörda staten meddelades. Anonyma klagomål tas inte upp till prövning. Inte heller sådana klagomål som domstolen redan har prövat eller som granskas eller har granskats av något annat internationellt organ, till exempel någon av FN:s kommittéer som arbetar med mänskliga rättigheter. Domstolen kan även pröva så kallade mellanstatliga klagomål som anförs av en konventionsstat mot en annan konventionsstat.

Hur gör man?

Den 1 januari 2014 trädde en ny regel - regel 47 i domstolens arbetsordning, se nedan - i kraft som anger vad ett klagomål till Europadomstolen måste innehålla. Den nya regeln innebär att Europadomstolen normalt endast kommer att beakta klagomål som innehåller tillräckligt med information för att domstolen ska kunna göra en första bedömning av vad målet handlar om utan att ta del av ytterligare handlingar. Klagomålet ska vara undertecknat av klaganden eller dennes ombud och till klagomålet ska vara bifogat bl.a. samtliga relevanta avgöranden (beslut och domar) från den inhemska processen.

Med regel 47 har den tidigare ordningen enligt vilken domstolen kunde begära in kompletteringar i de fall en ansökan var bristfällig ändrats. Enligt den nya ordningen gäller istället att en ansökan som inte uppfyller kraven normalt kommer att avvisas. Undantag kan medges av domstolen t.ex. om klaganden lämnar en godtagbar förklaring.    

Ändringen innebär även att den tidsfrist på sex månader inom vilken ett klagomål måste göras till Europadomstolen endast kommer att avbrytas när en ansökan uppfyller kraven enligt den nya regeln.  

Europadomstolen har på sin webbplats publicerat det nya klagomålsformuläret - tillsammans med anvisningar bl.a. för hur formuläret ska fyllas i (se nedan) samt annan dokumentation - som den som önskar lämna in ett klagomål till Europadomstolen måste använda. Både formuläret, anvisningarna och övrig dokumentation tillhandahålls på Europadomstolens särskilda webbplats för svenska sökande. De finns även på andra språk, se vilka här.

Undvik vanliga misstag

Europadomstolen har på eget initiativ vidtagit vissa åtgärder för att minska det stora antalet uppenbart ogrundade och/eller ofullständiga klagomål som ges in till domstolen (ca 95 procent av klagomålen till Europadomstolen avvisas utan att prövas i sak).

En av dessa åtgärder är upprättandet av dokumentet “Practical Guide on Admissibility Criteria” (se nederst på sidan) som redogör för Europakonventionens bestämmelser om vad som krävs för att domstolen ska pröva ett klagomål. Detta är ett omfattande och detaljrikt dokument på engelska och riktar sig framförallt till praktiskt verksamma jurister och advokater som företräder enskilda inför Europadomstolen.

Domstolen har därtill, på svenska och andra språk, publicerat videon "ECHR Video on Admissibility Conditions" på Youtube. Videon redogör för Europakonventionens bestämmelser om vad som krävs för att domstolen ska pröva ett klagomål. Domstolen har vidare upprättat en interaktiv checklista online (”Applicant checklist”) för den som funderar på att ge in ett klagomål till domstolen. Med checklistans hjälp kan en klagande genom svar på enkla ”ja”-och ”nej”-frågor göra en preliminär bedömning av om Europadomstolen kommer pröva klagomålet. Både videon och checklistan riktar sig till enskilda individer utan juridisk bakgrund. Se också Europadomstolens illustration på svenska över processvägar för klagomål, "Förenklad översikt av domstolens handläggning av inkomna klagomål", nederst på sidan.

Annat videomaterial på engelska är “The correct way to lodge an application with the Court”, även den publicerad på Youtube, som beskriver hur en klagande rent praktiskt går tillväga för att inge ett klagomål till domstolen.

Domstolen har dessutom publicerat en redogörelse på engelska för de vanligaste misstag en klagande gör när man vänder sig till domstolen, se ”Common Mistakes in Filling in the Application Form and How to Avoid Them” nederst på sidan.

Vad innebär Europadomstolens domar?

Domstolens domar är rättsligt bindande för den berörda staten. I domen fastställer domstolen om staten brutit mot konventionen eller ej. Domstolen är dock inte någon överinstans till nationella domstolar och myndigheter. Den kan alltså inte ändra eller undanröja ett beslut fattat av en nationell myndighet eller domstol. Om domstolen har funnit att en kränkning av konventionen har ägt rum, kan den döma ut ett skadestånd till klaganden.

Reformen av Europadomstolen

För att Europakonventionen ska kunna fortsätta att vara ett verkningsfullt instrument till skydd för mänskliga fri- och rättigheter pågår ett långsiktigt arbete för att reformera Europadomstolen.

I juni 2010 trädde ett ändringsprotokoll till Europakonventionen, protokoll nr 14, i kraft. Protokollet innebär bl.a. att kommittéer med tre domare kan döma i mer rutinartade mål och att en enskild domare i enklare fall kan besluta att mål inte ska tas upp till prövning i sak eller avskriva mål. Protokollet påverkar inte de rättigheter enskilda tillerkänns enligt konventionen.

De nya reglerna syftade bl.a. till att öka Europadomstolens möjligheter att på ett mer effektivt sätt hantera de klagomål som kommer in. Det långsiktiga reformarbetet har resulterat i att antalet ärenden som väntar på ett avgörande i Europadomstolen har sjunkit och vid utgången av 2014 uppgick till 69,900 till antalet (siffror från Domstolens årsrapport från 2014, se nedan).

Nyheter