Europakonventionen och Europadomstolen

Europakonventionen är ett av de mest effektiva instrumenten till skydd för mänskliga rättigheter i världen. Kontrollen av hur konventionen efterlevs är unik tack vare Europadomstolen.

Europakonventionen
Efter ett års arbete antogs år 1950 den Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Konventionen innehöll enbart de medborgerliga och politiska rättigheterna men har genom flera tilläggsprotokoll utökats genom åren.

Några av rättigheterna i konventionen och tilläggsprotokollen är rätten till liv och förbud mot tortyr, rätten till frihet och personlig säkerhet, rätten till rättvis rättegång, rätten till respekt för privat- och familjelivet, tanke- samvets- och religionsfrihet, yttrandefrihet, föreningsfrihet och rätten att delta i sammankomster, samt förbud mot diskriminering.

Det unika övervakningssystem för att säkerställa ett effektivt skydd för medborgarna i Europarådets medlemsstater innebär att staternas skyldighet att leva upp till sina åtaganden enligt konventionen kan prövas av en oberoende domstol, den Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen).

Europadomstolens avgöranden är rättsligt bindande för den berörda staten. Alla Europarådets medlemsstater är numera anslutna till Europakonventionen. Alla har dock inte anslutit sig till alla de tilläggsprotokoll som senare har utarbetats och som upptar ytterligare rättigheter.

Svensk lag
Sedan 1995 är Europakonventionen svensk lag (lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna).

Vilka slag av klagomål kan domstolen pröva?
Europadomstolen kan ta emot klagomål från enskilda personer, enskilda organisationer eller grupper av enskilda som anser att deras fri- och rättigheter enligt konventionen eller något av tilläggsprotokollen blivit kränkta. En första förutsättning är att den berörda staten är ansluten till konventionen och till respektive tilläggsprotokoll. Sverige är anslutet till konventionen och till de flesta av tilläggsprotokollen.

Ett klagomål måste avse en kränkning som har drabbat klaganden personligen och det måste röra en rättighet som anges i konventionen eller i något av tilläggsprotokollen. Ett klagomål kan inte rikta sig mot en enskild person eller organisation utan måste rikta sig mot en stat och det måste handla om en fråga för vilken staten kan hållas ansvarig. Man behöver inte vara medborgare i den stat som klagomålet riktas mot.

Den klagande måste också ha uttömt alla inhemska rättsmedel. Det betyder att den som vill klaga till Europadomstolen först måste ha försökt få rättelse till stånd inom landet ifråga, framförallt genom att utnyttja de möjligheter som finns att överklaga myndigheters och domstolars beslut. Detta innebär i de flesta fall att en klagande måste ha fört sin sak ända till den högsta instansen i landet (till exempel Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen eller till regeringen, beroende på frågans karaktär).

Ett klagomål måste ha inkommit till Europadomstolens kansli inom sex månader från det att det slutliga avgörandet i den berörda staten meddelades. Anonyma klagomål tas inte upp till prövning. Inte heller sådana klagomål som domstolen redan har prövat eller som granskas eller har granskats av något annat internationellt organ, till exempel någon av FN:s kommittéer som arbetar med mänskliga rättigheter. Domstolen kan även pröva så kallade mellanstatliga klagomål som anförs av en konventionsstat mot en annan konventionsstat.

Hur gör man?
För den som önskar lämna in ett klagomål till Europadomstolen finns ett särskilt formulär som en potentiell klagande måste använda. Formuläret finns på domstolens hemsida tillsammans med anvisningar bl.a. för hur formuläret ska fyllas i. Både formuläret och anvisningarna finns på bl.a. svenska.

Europadomstolen har på eget initiativ vidtagit vissa åtgärder att minska det stora antalet uppenbart ogrundade och/eller ofullständiga klagomål som ges in till domstolen (ca 95 procent av klagomålen till Europadomstolen avvisas utan att prövas i sak). Några av dessa åtgärder är upprättandet av dokumentet “Practical Guide on Admissibility Criteria” och publiceringen av videon ECHR Video on Admissibility Conditions (vilken är publicerad på youtube). I dokumentet och i videon redogörs för Europakonventionens bestämmelser om vad som krävs för att domstolen ska pröva ett klagomål. Se också Europadomstolens illustration över processvägar för klagomål "The life of an application".

Domstolen har även upprättat en interaktiv checklista (”Online admissibility checklist”) för den som funderar på att ge in ett klagomål till domstolen. Dokumentet ”Practical Guide on Admissibility Criteria” är omfattande och detaljrikt och riktar sig framförallt till praktiskt verksamma jurister och advokater som företräder enskilda inför Europadomstolen. Checklistan och videon riktar sig däremot främst till enskilda individer utan juridisk bakgrund.

Europadomstolens domar
Domstolens domar är rättsligt bindande för den berörda staten. I domen fastställer domstolen om staten brutit mot konventionen eller ej. Domstolen är dock inte någon överinstans till nationella domstolar och myndigheter. Den kan alltså inte ändra eller undanröja ett beslut fattat av en nationell myndighet eller domstol. Om domstolen har funnit att en kränkning av konventionen har ägt rum, kan den döma ut ett skadestånd till klaganden.

Reformen av Europadomstolen
I juni 2010 trädde ett ändringsprotokoll till Europakonventionen, protokoll nr 14, i kraft. Protokollet innebär bl.a. att kommittéer med tre domare kan döma i mer rutinartade mål och att en enskild domare i enklare fall kan besluta att mål inte ska tas upp till prövning i sak eller avskriva mål. Protokollet påverkar inte de rättigheter enskilda tillerkänns enligt konventionen.

De nya reglerna är bl.a. tänkta att öka Europadomstolens möjligheter att på ett mer effektivt sätt hantera de klagomål som kommer in. De senaste åren har det dock skett en kraftig ökning av antalet klagomål till Europadomstolen. För att Europakonventionen ska kunna fortsätta att vara ett verkningsfullt instrument till skydd för mänskliga fri- och rättigheter pågår ett långsiktigt arbete för att reformera Europadomstolen.

Nyheter