Sverige

Arbetet med att säkerställa respekten för mänskliga rättigheter berör ett stort antal aktörer inom det offentliga, på såväl statlig som regional och kommunal nivå. Det är dock i första hand regeringen som ansvarar för att säkerställa att respekten för de mänskliga rättigheterna upprätthålls. Men även andra aktörer, t.ex. inom det civila samhället, bidrar till arbetet med att skydda och främja de mänskliga rättigheterna i Sverige och internationellt.

Så arbetar regeringen med mänskliga rättigheter i Sverige

Arbetet med mänskliga rättigheter pågår i olika former på Regeringskansliets samtliga departement och är en viktig aspekt i allt från lagstiftningsprocesser till internationell samverkan.

Regeringen har tidigare genomfört två nationella handlingsplaner för de mänskliga rättigheterna (skr. 2001/02:83 respektive skr. 2005/06:95). Handlingsplanerna har avsett perioden 2002–2004 respektive 2006–2009. Den 13 oktober 2016 beslöt regeringen Regeringens strategi för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter (skr. 2016/17:29).

Sammanfattning av strategin

Strategin tar sin utgångspunkt i målet för politiken för mänskliga rättigheter som riksdagen antagit, nämligen att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. Regeringen gör bedömningen att för att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter behöver en sammanhållen struktur för att främja och skydda de mänskliga rättigheterna etableras. En sådan struktur bör bestå av

• ett starkt rättsligt och institutionellt skydd av de mänskliga rättigheterna,

• ett samordnat och systematiskt arbete med mänskliga rättigheter inom offentlig verksamhet, och

• ett starkt stöd för arbete med mänskliga rättigheter inom det civila samhället och inom näringslivet.

Ett starkt rättsligt och institutionellt skydd av de mänskliga rättigheterna

I syfte att stärka det rättsliga och institutionella skyddet av de mänskliga rättigheterna gör regeringen bedömningen att en nationell institution för de mänskliga rättigheterna, enligt de så kallade Parisprinciperna, bör inrättas med riksdagen som huvudman. Eftersom frågan berör riksdagens myndigheter ankommer en eventuell fortsatt beredning av frågan helt på riksdagen själv.

Ett samordnat och systematiskt arbete med mänskliga rättigheter inom offentlig verksamhet

Regeringens åtgärder för ett samordnat och systematiskt arbete med mänskliga rättigheter inom offentlig verksamhet innefattar bland annat en förbättrad ordning för regeringens eget arbete med internationell konventionsgranskning, som i högre grad bygger på transparens och samråd med det civila samhället. Regeringen stärker kompetensen om mänskliga rättigheter hos statligt anställda genom ett pågående särskilt uppdrag till Uppsala universitet. Regeringen har även en strategisk överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting om gemensamma åtgärder för att stärka arbetet för de mänskliga rättigheterna på kommunal och regional nivå. Vidare har länsstyrelserna i uppdrag att i sin verksamhet särskilt belysa, analysera och beakta mänskliga rättigheter och Länsstyrelsen i Dalarnas län har ett särskilt uppdrag att samordna och utveckla länsstyrelsernas arbete för mänskliga rättigheter.

Ett starkt stöd för arbete med mänskliga rättigheter inom det civila samhället och inom näringslivet

I syfte att bidra till ett starkt stöd för arbetet med mänskliga rättigheter inom det civila samhället och inom näringslivet vidtas ett antal åtgärder. Regeringen håller på att utveckla nya former för sitt samråd med det civila samhället. Regeringen har även beslutat en handlingsplan för företagande och mänskliga rättigheter. Inom ramen för planen ska bland annat en genomlysning av svensk lagstiftning göras för att se om det finns luckor i relation till FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Därtill är mänskliga rättigheter en viktig fråga inom regeringens ägarpolitik inom näringslivet.

Uppföljning och utvärdering

Regeringen kommer att följa upp och utvärdera strategin för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter. De synpunkter som framförs i samråden med aktörer inom det civila samhället och den offentliga sektorn kommer att utgöra ett viktigt underlag i uppföljningen. Detsamma gäller underlag från de myndigheter som arbetar med frågor som rör mänskliga rättigheter. Om en nationell institution för mänskliga rättigheter inrättas, kommer dess rekommendationer tillmätas stor vikt. Även resultatet av internationella granskningar samt särskilda uppdrag kommer att vara angelägna att beakta.

Läs mer om regeringens strategi för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter