Sverige

Ansvaret för att de mänskliga rättigheterna inte kränks vilar på regeringen och den statliga och kommunala förvaltningen. Men även andra aktörer, t.ex. inom det civila samhället, bidrar till arbetet med att skydda och främja de mänskliga rättigheterna i Sverige och internationellt.

Så arbetar regeringen med mänskliga rättigheter i Sverige
Regeringens långsiktiga mål är att säkerställa full respekt för de mänskliga rättigheterna i Sverige. Med detta avses att de mänskliga rättigheterna, såsom de uttrycks genom Sveriges internationella åtaganden, inte får kränkas. Den svenska rättsordningen ska stå i överensstämmelse med de internationella konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har anslutit sig till, och konventionerna ska följas på såväl nationell som kommunal nivå.

Arbetet med mänskliga rättigheter pågår i olika former på Regeringskansliets samtliga departement och är en viktig aspekt av allt från lagstiftningsprocesser till internationell samverkan. I syfte att ta ett samlat grepp om frågor om mänskliga rättigheter på nationell nivå och arbeta systematiskt för det långsiktiga målet har regeringen beslutat om två nationella handlingsplaner för de mänskliga rättigheterna (skr. 2001/02:83 respektive skr. 2005/06:95). Handlingsplanerna har avsett perioden 2002–2004 respektive 2006–2009.

Både den första och den andra handlingsplanen för mänskliga rättigheter har utvärderats. Handlingsplanen för 2006–2009 utvärderades av Hans Ytterberg, som är generaldirektör och tidigare Ombudsman mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO). Utvärderingsuppdraget omfattade såväl handlingsplanens genomförande och resultat som att lämna rekommendationer inför det fortsatta systematiska arbetet med mänskliga rättigheter på nationell nivå. Utredarens betänkande ”Samlat genomtänkt och uthålligt” (SOU 2011:29) överlämnades till regeringen i april 2011.

En delegation för mänskliga rättigheter i Sverige
Genom den andra nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter inrättades också Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige. Delegationen, som var verksam mellan 2006 och 2010, hade bl.a. i uppdrag att stödja statliga myndigheter, kommuner och landsting i deras arbete med att säkerställa full respekt för de mänskliga rättigheterna i verksamheten.

Delegationen lämnade i sitt slutbetänkande, ”Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter” (SOU 2010:70), förslag på inriktningen av regeringens fortsatta arbete inom detta område. Av betänkandet framgår tydligt att ett fortsatt systematiskt arbete är nödvändigt för att målet om full respekt för de mänskliga rättigheterna i Sverige ska kunna uppnås.

Arbetet framöver
För att Sverige ska uppfylla de mål som är fastställda av regering och riksdag krävs ett systematiskt arbete. Regeringen avser därför att arbeta vidare med att ta fram en tredje handlingsplan, eller strategi, för arbetet med de mänskliga rättigheterna i Sverige.  

Insatser för att främja ett systematiskt arbete med mänskliga rättigheter i Sverige

Under 2014 beslutade regeringen om en rad fleråriga insatser för att främja ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige. Nedan beskrivs insatserna i korthet.

Samordning och utveckling av länsstyrelsernas arbete för mänskliga rättigheter
För att stärka länsstyrelsernas arbetet med mänskliga rättigheter har regeringen gett länsstyrelsen i Dalarnas län medel för att under perioden 2014-2017 samordna och utveckla detta arbete. I uppdraget ingår att samordna ett fortsatt nätverk för samtliga länsstyrelsers arbete med mänskliga rättigheter. Länsstyrelsen i Dalarnas län ska vara drivande i nätverkets arbete med att bl.a. samordna, utveckla och sprida metoder och material för ett rättighetsbaserat arbetssätt i länsstyrelsernas verksamhet, identifiera tillsynsområden där det finns behov av att utveckla särskilda program eller strategier för verksamhetsanpassad kompetensutveckling, och verka för samarbete med andra myndigheter och stödja kommunerna i länet.

Länk till beslutet

Satsning på kompetensutveckling om mänskliga rättigheter för statligt anställda
Regeringen har gett Uppsala universitet i uppdrag att under perioden 2014-2017 utarbeta och genomföra ett övergripande program för kompetensutvecklingsinsatser om de mänskliga rättigheterna för statligt anställda. Arbetet ska inkludera bland annat framtagande av utbildningsmaterial och metoder för spridning av materialet. Därefter ska utbildningsinsatser riktas till ett urval av statliga myndigheter vars verksamhet särskilt tydligt aktualiserar frågor om mänskliga rättigheter.

Länk till beslutet 

Satsning på arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå
Många beslut som rör enskilda individer och som handlar om mänskliga rättigheter fattas på kommunal nivå. Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har därför kommit överens om att genomföra en treårig satsning för att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå. Överenskommelsen som har ingåtts mellan regeringen och SKL syftar till att stärka respekten för mänskliga rättigheter samt kunskapen om hur mänskliga rättigheter kan omsättas i praktiken inom den kommunala verksamheten. Utifrån en kartläggning ska SKL utforma en handlingsplan för hur arbetet med att genomföra överenskommelsen ska bedrivas under perioden juni 2015 – juni 2017.

Länk till överenskommelsen

Översättning av Europadomstolens avgöranden
I syfte att säkerställa att det finns kunskap och medvetenhet om Europakonventionen och Europadomstolens avgöranden har regeringen gett Domstolsverket i uppdrag att ansvara för översättning till svenska av vissa av Europadomstolens avgöranden. Dessa översättningar kommer att tillgängliggöras i Europadomstolens databas HUDOC och via en extern länk på Domstolsverkets webbsida och webbsidan www.lagrummet.se.

Länk till beslutet

Mänskliga rättigheter inom folkbildningen
Regeringen har beviljat Folkbildningsrådet medel för en utbildningsinsats inom folkbildningen med inriktning på mänskliga rättigheter. Folkbildningsrådet ska fördela medel till folkhögskolor och studieförbund i syfte att stärka kunskaperna om de mänskliga rättigheterna i samhället.

Länk till beslut

Kartläggning av hur mänskliga rättigheter beaktas i vissa utbildningar
Universitetskanslersämbetet har fått i uppdrag att kartlägga hur frågor om mänskliga rättigheter beaktas i utbildningar som leder till följande examina: barnmorskeexamen, förskollärarexamen, grundlärarexamen, juristexamen, läkarexamen, psykologexamen, psykoterapeutexamen, sjuksköterskeexamen, socionomexamen, specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar, tandläkarexamen, yrkeslärarexamen och ämneslärarexamen.

I uppdraget ingår även att redovisa goda exempel på hur mänskliga rättigheter beaktas i de nämnda utbildningarna.

Länk till beslutet (RB för UKÄ 2015)