Rättsväsendet

Med rättsväsendet menas vanligtvis de myndigheter som ansvarar för rättssäkerhet och rättstrygghet i ett land. Domstolarna utgör stommen inom rättsväsendet. Till rättsväsendet räknar man också de brottsförebyggande och utredande myndigheterna, Polisen, Brottsoffermyndigheten, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, samt Kriminalvården. Även andra myndigheter kan ha uppgifter som ligger inom rättsväsendet eller knyter an till det, exempelvis Rättsmedicinalverket och Kronofogdemyndigheten.

Grundlagarna och Regeringsformen
De rättigheter och friheter som tillkommer personer i Sverige skyddas främst i tre grundlagar: regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Regeringsformen slår fast att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

Rättsväsendets oberoende
Rättsväsendets oberoende garanteras i regeringsformen. Domstolarna spelar en central roll i skyddet av enskilda personers rättigheter i Sverige. De rättsmedel som finns i det svenska rättsystemet är utformade för att skydda de mänskliga rättigheterna. Rättsliga processer avgörs generellt av allmänna domstolar och allmänna förvaltningsdomstolar, samt i viss utsträckning av förvaltningsmyndigheter.

Vem kontrollerar myndigheterna?
Att myndigheter följer lagar och förordningar är av största vikt för tilltron till den offentliga förvaltningen och ytterst för demokratin. Genom möjligheten att överklaga myndigheters beslut till allmän förvaltningsdomstol kommer myndigheternas rättstillämpning under domstolens prövning. Genom domstolsprövningen skapas också en praxis som myndigheterna ska följa. Det finns också från andra utgångspunkter anledning att ha kontroll över hur myndigheter fullföljer sina plikter. Denna kontroll utövas av riksdagens ombudsmän, Justitiekanslern och de centrala förvaltningsmyndigheterna.

Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern
Riksdagens ombudsmän, i dagligt tal Justitieombudsmannen (JO), har riksdagens uppdrag att granska att de som utövar offentlig verksamhet efterlever lagar och andra författningar samt i övrigt fullgör sina plikter.

Riksdagens ombudsmän tar emot klagomål från allmänheten men kan också på eget initiativ inleda undersökningar. På motsvarande sätt har Justitiekanslern (JK), som är regeringens högsta ombudsman, regeringens uppdrag att granska de som utövar offentlig verksamhet. Allmänheten kan också vända sig till Justitiekanslern med klagomål. Vid sidan av sin tillsynsverksamhet har Justitiekanslern också till uppgift att pröva skadeståndsanspråk som riktas mot staten. Varken Riksdagens ombudsmän eller Justitiekanslern kan ompröva eller ändra en myndighets eller domstols beslut.

De centrala förvaltningsmyndigheterna
Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Kriminalvården granskar att arbetet inom de områden som de har tillsyn över och bedrivs i överensstämmelse med uppdragen från riksdagen och regeringen. De ska också granska att arbetet är effektivt och uppfyller satta krav på rättssäkerhet.

Läs Justitiedepartementets broschyr om det svenska rättsväsendet

Nyheter