Riksdag, regering och myndigheter

Sverige är en parlamentarisk demokrati. All offentlig makt utgår från folket. Den svenska styrelseskicket grundas på principerna om folkstyre, representativ demokrati, parlamentarism, kommunalt självstyre och rättsstatsprinciperna. På nationell nivå representeras folket av riksdagen som har lagstiftande makt. Regeringen verkställer riksdagens beslut och lägger fram förslag om nya lagar eller lagändringar. Allmänna val till riksdag, landsting och kommuner hålls vart fjärde år.

En grundläggande målsättning för all offentlig maktutövning i Sverige är att garantera att de mänskliga rättigheterna respekteras till fullo. Stat, landsting och kommuner, inklusive den offentliga förvaltningen på alla nivåer, måste vid allt makt- och myndighetsutövande agera på ett sätt som inte står i strid med Sveriges internationella åtaganden i fråga om mänskliga rättigheter. Detsamma gäller riksdagen och rättsväsendet. På ett antal områden strävar regeringen efter att stärka skyddet av de mänskliga rättigheterna utöver den nivå som anges i internationell rätt.

Redovisar till FN och Europarådet
Ansvaret för att tillämpa Sveriges internationella åtaganden vad gäller de mänskliga rättigheterna delas mellan staten, landstingen och kommunerna.

Sverige redovisar regelbundet till bland annat FN:s och Europarådets konventionskommittéer hur regeringen uppfyller sina internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. Regeringen tar slutsatserna från dessa organ på största allvar, vilket bidrar till ett förbättrat skydd av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Regeringen tar även yttranden från FN:s konventionskommittéer avseende enskilda fall på största allvar. Den svenska utlänningslagen från 2006 formaliserar en vedertagen praxis att rätta sig efter begäran, beslut och domar från de internationella organ som är behöriga att pröva klagomål från enskilda personer, t.ex. FN:s konventionskommittéer eller Europadomstolen.

Läs mer på riksdagens hemsida.

Läs mer på regeringens hemsida.